Helena Sinervo


 

Fotograf: Katja Toivanen

Helena Sinervo är född 1961 i Tammerfors. Hon har sedan debuten 1994 gett ut tio diktsamlingar, inklusive en volym med valda dikter, samt två romaner, en sagoroman för alla åldrar och en diktbok för barn. Hon har erhållit flera betydelsefulla priser: Finlandiapriset 2004 för romanen Runoilijan talossa och två gånger, 2001 och 2011, Rundradions lyrikpris Den dansande björnen, för diktsamlingarna Ihmisen kaltainen respektive Väärän lajin laulut. I januari 2014 utkom hennes senaste diktsamling, Avaruusruusuja. Helena Sinervo är också essäist och översättare. Hon har översatt Maurice Blanchot, Elizabeth Bishop, Yves Bonnefoy, Stéphane Mallarmé och Agneta Enckell.

Hösten 2014 utkom urvalsvolymen Snubblar till upprätt läge på Ellips förlag. För den svenska tolkningen står Agneta Enckell.

_______

Snubblar till upprätt läge, 2014
Avaruusruusuja, 2014
Väärän lajin laulut, 2010
Tykistönkadun päiväperho, 2009 (roman)
Akuvatus ja muita härveleitä & otuksia, 2007, dikter för barn, illustrationer: Pia Westerholm
Täyttä ainetta, 2007
Tilikirja, 2005
Runoilijan talossa, 2004 (roman)
Oodeja korvalle, 2003
Ihmisen kaltainen, 2000
Pimeän parit, 1997
Sininen Anglia, 1996
Lukemattomiin, 1994

_______

Sagt om Snubblar till upprätt läge

En nästan storartad bok, en insats som borde kunna väcka ett slumrande intresse för vad som händer i vårt grannland. (Bernur – litteraturblogg)

I Helena Sinervos fall är det också lämpligt att tala om just en väv av röster, av klanger, av ekon från tidigare litteratur och tänkande. Det mästerliga i Sinervos allusionshantverk består i att poeten inte gör stilgreppet krävande och inte bygger upp förståelsen av poesin på det utan låter spegelglimtarna fördjupa och nyansera läsningen. […] Sammantaget blir det en poesi som är enkel för dem som vill läsa enkel dikt och komplex för dem som söker komplexitet. Som ingång till Helena Sinervos verk är urvalet i Snubblar till upprätt läge utmärkt och jag hoppas att en stor svenskspråkig publik tar del av Sinervos diktning. (Peter Nyberg, Ny Tid)

[…]