Blaise Cendrars


 

Cendrars

Blaise Cendrars (pseudonym för Frédéric Louis Sauser-Hall), född 1 september 1887 i La Chaux de Fonds, död 21 januari 1961 i Paris, var en schweizisk, franskspråkig, författare.

_______

Reseanteckningar & Sydamerikanskor, förord, kommentarer och tolkning från franskan: Kennet Klemets, Ellips 2013

Övrig utgivning på svenska:

Legenden om Novgorod [autenticiteten ifrågasatt], Aorta 13/2006, tolkning: Gunnar Harding & Karl Erik Blomqvist
Påsk i New York (Les Pâques à New York, 1912) samt Transsibiriska järnvägen och lilla Jehanne av Frankrike (La Prose du transsibérien et de la petite Jehanne de France, 1913), tolkning Gunnar Harding, ingår i Är vi långt från Montmartre?, 1995
Små svarta sagor för de vitas barn, illustrationer av Jacqueline Duhême, översättning av Ingalisa Munck, 1985
Dikter och prosa, översättning: Gunnar Harding, Olle Orrje, Stina Orrje, 1969
Akrobater i tredjeklasskupén: Apollinaire, Cendrars och Jacob, översatta och presenterade av Gunnar Harding, 1967
Guld : general Johann August Suters underbara historia, översättning av Lotti Jeanneret, 1930
_______

Sagt om Reseanteckningar

Vad är det för en poet som så pass muntert redovisar yrkesrollens utanförskap och definierar sin verksamhet lika högmodigt som ödmjukt, som en blandning mellan övermänniska och sinnevärldens lyhörde protokollförare? Det stolta visitkortet tillhör Blaise Cendrars (1887–1961), en av Parismodernismens centralgestalter, i den makalösa diktsamlingen Reseanteckningar från 1924, som nu för första gången i sin helhet finns på svenska. (Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet)

Oceanbrev – finns något sådant i sinnevärlden? Fanns sådana 1924 när Blaise Cendrars skickade dem? tänker jag. Och därpå: vilken fröjd att de nu kommer till mig, fint översatta av den svenska poeten Kennet Klemets och hopbuntade av det österbottniska förlaget Ellips till en liten skatt, Reseanteckningar (Feuilles de route). Flaskpost, kastad hit och dit över haven i nittio år, men med hela sin friskhet bevarad. ”Dikter som aldrig kan dö” säger Kennet Klemets, och jag håller med. (Carita Backström, Lysmasken)

Som helhet har Reseanteckningar en driv och lätthet som gör den till ett nöje att läsa, och Klemets svenska språkdräkt känns kongenial. Roligt är också att se den starka släktskapen med en finlandssvensk lite senare modernist, Henry Parland. Båda två bejakade den moderna tekniken och stadslivet med dess puls, hunger, förfall och elegans. (Henrika Ringbom, Ny Tid)

Dikterna är till synes enkla och med ett direkt tilltal. I själva verket krävs en stor avspändhet, ja, nästan ett lugn eller ett slags varm likgiltighet för att kunna skriva som Cendrars gör, och det är inte liktydigt med brist på engagemang. Cendrars dikt i Reseanteckningar & Sydamerikanskor är tidlös och utan omsvep, den rör sig inte bland klichéer eller poetiska omskrivningar. (Boel Schenlaer, Merkurius)

”När du älskar måste du ge dig av”, skriver han i en dikt och Blaise Cendrars får också en lång livsresa och skriver redan från början på ett stort livsverk. Han dör 1961, 74 år gammal. Men hans Reseanteckningar, snart 90 år gamla har behållit sin fräschör. (Mats Granberg, Norrköpings Tidningar)

Cendrars poesi har både ett eko från det förgångna och en saltvattenbestänkt tidlöshet. (Gungerd Wikholm, Kulturtimmen)

 

cendrars.marint

VII

Vi vill inte vara sorgsna
Det är för enkelt
Det är för dumt
Det är för bekvämt
Man har alltför ofta orsak till det
Det är inte smart
Alla är sorgsna
Vi vill inte längre vara sorgsna

Ur Sud-Américaines

_______

Poeten flyger och blir en Guds dåre
fr. Wikipedia
Filmklipp med Cendrars
Cendrars joins French hall of fame
Blaise Cendrars dans la Pléiade

[…]